Ultraljud #4
Kategori: PappaBjörn
Igår var vi på vårt första föräldragruppsmöte. Vi var 5 par som dök upp, de som höll i gruppen var två barnmorske-studenter som går ut nu till sommaren. De var synbart nervösa, vi andra var lugna som filbunkar. Efter en stunds snack i gruppen, presentationer och inledning så fick vi sätta oss, pappor för sig och mammor för sig och diskutera våra förväntningar på vad dessa möten skulle ha att arbjuda.
Jag hade absolut ingen aning om vad jag skulle förvänta mig, inte de andra papporna heller, men både vi pappor och mammorna lyckades fylla ett papper med lite frågor / förväntningar. Mötesledarna tog till sig dessa frågor och berättade vad de hade tänkt informera oss om de nästkommande träffarna. Allt som allt var det intressant och trevligt att prata med andra som är i samma fas som en själv i livet. Åldersskillnaden var ganska diger bland oss killar/män, yngsta killen var ca 20 någonting, sen jag 26, mellanpappan var 30 och den äldsta var 42.
Efter detta åkte vi och hämtade lillan på dagis, tog oss hem, fixade mat, åt och så småningom så blev det sängdags.
Idag gick vi upp i lugn och ro, jag hade tagit förmiddagen ledig från skolan då vi skulle på ultraljud, vi åt familjefrukost efter lite morgonbus i sänghalmen. Efter frukosten gjorde vi oss iordning allihopa och körde Lillan till dagis. Efter att ha lämnat henne, pratat lite snabbt med en fröken och kollat matlistan (för att se om lillan skulle äta eller inte) åkte vi vidare in till stan. Vi parkerade vid sjukhuset och tog en fika innan det var dags för ultraljudet. Till en början tyckte jag att vår sköterska verkade lite underlig men efter att hon hade snackat en stund och rattat runt på magen med ultraljudet så kände jag mig bättre till mods. Hon tog lite fräcka 3D-bilder som vi fick ta med oss hem.
Såhär ser ett av dem ut:
Det syns väldigt tydligt vad som är vad här så jag behöver inte skriva någon större förklaring, det enda som kan behöva förtydligas är att barnet alltså ligger med huvudet mot moderkakan. Och för er som inte vet vad en moderkaka är, så är det "filtret" där barnets blodomlopp möter moderns, där näringen överförs från mamman till barnet. När barnet föds så lossnar moderkakan och lämnar efter sig ett stort sår invärtes i mamman, så om ni har någon i er närhet som nyss fött barn, kläm å tryck för fasen inte på magen och håll på, det gör tydligen förbannat ont. Ganska förståeligt med tanke på att de har ett öppet sår på insidan stort som en skivad melon.
För mig är detta något helt otroligt, och det sjunker in bit för bit att jag snart är pappa, eller ja, jag är ju redan pappa men snart har jag en son eller dotter i mina armar, en del av mig och Maria, vårt kärleksbarn som vi ska fostra tillsammans under väldigt lång tid framöver! <3
Nu har jag inte mer att säga, min rekommendation är i alla fall, om ni vill känna som jag, skaffa barn! Det är en otrolig resa!
Över och Ut
PappaBjörn
